Vad händer runt mig?
Mitt mycket komprimerade arbetsrum med både datorplats och ritbord. Och utsikt över stall och hästhage.
Vår lilla lotsstuga på Härnön har gått i arv sedan mitten av 1800-talet. Badplats direkt nedanför. Här bor våra gäster.
Sjöboden intill som ingick i köpet då vi friköpte marken runt stugan av Fortifikationen. När nordosten blåser upp till storm är det otroliga naturkrafter som sätts igång här ute. Fungerar bl a som ateljé.
Finns både rauker och jättegrytor runt stugan.
Men det finns ändå inget som slår Bohusläns klippor och salta hav...
Hemma på gården har vi Morris och Olle. Båda stamboksförda shetlandsponnyer. Bra slyröjare, gräsklippare  och markberedare.
Vår lagård behöver målas men det är en stabil byggnad från 1912. 2003 när första ponnyn kom till gården, hade jag slutfört en ombyggnad av ladugården till ett gulligt stall. Jag är rätt händig...
En gäststuga har vi också på gården där vi lägger de gäster som inte övernattar ute på Lotsstugan.

Min senaste kompis, en Nikon D40X. Inköpt april 2007. Så fantastikt roligt att åter få vara en del av kompositionen av kvalitet och motiv... precis som med min gamla analoga Minolta.

Jag har hållt på med hundar sedan 1974. I min barndom i centrala Göteborg hade vi sällskapstax hemma, det verkar som även alla övriga 40-talister haft det.

Jag har ett förflutet som ridinstruktör, hingsthållare, inridare och tävlingsryttare på 60-talet och har genomgått flera kortare instruktörskurser inom ridsporten. När ridklubben i Trollhättan ville låta mig åka till Strömsholm på en lång instruktörsutbildning sade jag däremot stopp. Jag ville ha hästarna som en hobby, inte ett levebröd.

När jag flyttade till Härnösand 1970 blev jag efter några år timanställd ridlärare på den lokala ridskolan och jag fortsatt sporadiskt till in på 80-talet.
Därför var steget inte långt till att utbilda mig till instruktör inom SBK och i början av 80-talet var jag både A- och B-instruktör med många kompletterande utbildningar i spår, sök och mentalitet. Då intresset för jakt och jaktprov tog över bruksintresset var jag med om att bilda SSRKs Härnösandssektion 1981 och genomgick diverse utbildningar i SSRKs regi inom jaktlydnad, instruktörsskap och snart hamnade jag även i styrelsen för dåvarande SSRK Nedre Norra avdelningen. 

Bl a har jag genomgått en veckolång instruktörsutbildning + kompletteringskurser i jaktdressyr på dåvarande Hundskolan i Sollefteå med Barbro Börjesson och Erik Wilsson som lärare. Det var en mycket krävande men rolig utbildning med arbetsdagar som inte slutade förrän vid midnatt.

1990 deltog jag i arbetet att dela SSRK Nedre Norra i flera mindre avdelningar och jag kom att tillhöra Västernorrland. I princip har jag varit verksam  sedan dess i styrelsen med undantag från några år hit och dit. Senast var jag ordförande i tre år och avgick 2006.

Viltspårsdomareutbildning genomgick jag 1978 och dömde regelbundet fram till i början av 2000-talet då jag inte längre tyckte det var roligt med de rörliga proven. Det snackas mycket om vad som sker mellan domare-deltagare ute i buskarna och jag ville inte riskera att bli utsatt för spekulationer och rena fantasier så jag slutade innan något sådant kom på tal.

Tidningar
Jag har skapat själv eller varit delaktig i nyproduktion av tre medlemstidingar under mina år - Öbackahunden på 70-talet för Härnösands BK, Allehunda för gamla SSRK Nedre Norra på 80-talet samt Truten för SSRK Härnösandsektionen. Samtliga tidningar är nedlagda idag. 

F ö har jag medarbetat i Labradoren och i Apportören.  Samt varit knuten illustratör till den nu avsomnade tidingen Jakthunden.


I Labradorklubben
har jag varit medlem från starten och blev en av de första valphänvisarna (1981). Avgick efter 20 år. Jag hamnade i klubbens styrelse 1991
som jaktansvarig och avgick 1996 för att istället väljas in i SSRKs huvudstyrelse, där jag medverkade fram till FM 2002. Bl a sjösatte jag SSRKs stora instruktörsubildningsprojekt. 2004 var jag tillbaka i LRKs styrelse igen och var kvar till 2006.

2007 förärades jag den fanstastiska utmärkelsen att bli Hedersmedlem i Labradorklubben. 

Mitt specialintresse i föreningslivet numera är informations- och stadgefrågor. Jag har varit delaktig i framtagandet av SSRKs senaste stadgar alla nivåer samt Labradorklubbens fullmäktigestadgar och Welsh Springerspanielklubbens stadgar.
F ö har jag arbetat i styrelserna för Härnösands BK, Härnösands HU och Västrnorrlands Kennelklubb.

Mitt första jaktprov startade jag på 1976. Självlärd och okunnig tog det två minuter innan jag var diskad... hunden knallade vid första markeringen (jag hade aldrig tränat skott). Sedan dess har jag startat många gånger och fått första pris i samtliga klasser. A-prov har jag inte prövat men väl Working test.

Jag tog jägarexamen i början på 90-talet men hade dessförinnan licens på ett hagelvapen, en enkelpipig Huskvarna från 1920, som var ett arvegods. Många lerduvor har jag träffat med den bössan! Jag köpte ett nytt gevär, en Merkel, som jag sålde efter ett antal år samtidigt som jag lät plugga igen arvegodset. Det är roligare att föra hund än att skjuta själv.

Civilt arbetar jag med illustrationsuppdrag i egen liten firma, Webbans Illustrationer. Har min arbetsplats i hemmet. 1997 slutade jag efter tio år på lokaltidingen som annonskonsulent och hade där fått utbildning i bl a högre marknadsföring.

På 60-talet tog jag en sabbatstid och jobbade till sjöss som befälsuppasserska på två olika fartyg, en Sv Lloyds styckegodsare på Medelhavsfart och en Grängestanker som gick på Persiska Viken runt Sydafrika. Några minnen därifrån är dramatiska grundstötningar, mitt eget dop vid Ekvatorn - utfört av självaste Neptun, krigstillägg på lönen vid Suez och en ofrivillig (men intressant!) övernattning på en bordell... Och alla djur man såg - valar, havssköldpaddor, hajar, havsormar, albatrosser... för att inte tala om alla kackerlackor som fanns ombord, och småkryp i bröd som man fick peta ur innan man bredde smör på skivorna. Det var under denna tid som jag träffade styrman Rolf Björling, som senare blev min make. Tillsammans flyttade vi till Härnösand, Rolfs hemstad, 1970 och vi har fostrat tre härliga barn, Jessica, Kajsa och Johan.
Jessica föder upp Gurkans chowchow och får samt arbetar som grafiker i egna företaget Jessling, Kajsa är behörig bildlärare på en skola i Härnösand och illustrerar romaner och noveller i bla Allers och Året Runt, är framgångsrik illustratör av fantasy i bl a USA och minstingen Johan är utbildad radiojournalist och bor i Göteborg. Samtliga barn är numera gifta.


Vår gård i Näggärd flyttade vi till 1999.
Hvilan heter gården.
Huset är byggt 1861.

Det är inga stora marker men ändock 5 ha som består av lite betesmark, lite skog och, tyvärr, alltför mycket sly. Därför kommer de små hästarna väl till pass att hålla efter alla skott.